Nu har julen tagit slut, och med samma iver som jag plockade upp alla julsaker och pyntade i rött och grönt slänger jag nu ut hela rasket igen. Det tar inte lång tid att tröttna på röda girlanger och guld och längta efter vitt och silver, luftigt och bubbligt och skirt och… Ja, ni fattar. Nån som känner igen sig? Det är ju patetiskt egentligen. Nån i min närhet sa en gång ”Det var ju fint då, varför tycker du inte att det är fint nu?” när nån i hans närhet ville måla om efter sisådär 20-30 år. Och han har ju en poäng! Men jag tror nog ändå att de flesta av oss tycker om lite förändring då och då. Förutom att smaken förändras över tid, då…

Vet ni – nu börjar frökatalogerna göra sitt intåg! Ett säkert vårtecken. I år har jag lovat mig själv att inte köpa ett enda frö. Inte ett enda, hör ni det! Jag har nämligen massor kvar från förra året (och från året dessförinnan i ärlighetens namn.)

Jag avslutar det här inlägget med detta heliga nyårslöfte.

This entry was posted on måndag, januari 12th, 2009 at 5:37 e m and is filed under Inspiration, Livet. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.